Fortsätta vara Jag helt enkelt.

Vad ska hända nu? Spåren och erfarenheterna av DI-antagningen sitter fortfarande djupt rotande i min själ och sorgen gör sig ibland påmind på kvällarna när John-Blund tenderara att vara en aning försenad men alla fina minnena och utmaningarna som skapades under den tiden får mig att le. Vilket äventyr det var! Trots att jag kom därifrån med skrapade knän och tilltufsat självkänsla så var det fett fantastiskt äventyr och nu kämpar jag mig uppåt igen. Jag är övertygad om att det den här gången helt enkelt inte var min tur. Just nu är jag menat för något annat. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte gör ont men jag kommer ta med mig den erfarenheterna och fortsätta vara jag. Jag är ju stolt över mig själv och jag vet ju vad jag kan. Jag vill berätta historier, jag vill visa människor och jag vill få människor att känna. Jag vill berätta historier som får människor att se. Jag ska gå på DI och 2011 kommer jag tillbaka och slås för min plats. Jag kanske inte är någon katt som landar på fötterna.... men reser på mig det gör jag alltid.