Kräsen

Nu har jag bestämt mig för att ta saker i mina egna händer. Jag har insett att jag på så många plan är rätt så kräsen och har svårt för att låta andra göra saker på mig. Jag har till exempel gått hos samma frisör i hela mitt liv och de få gångerna jag gått till någon annan har det oftast inte blivit bra. Perfektionism kallas det nog, det är ett slag handikapp. På andra plan saknar jag dock perfektionismen totalt, vilket även detta kan bli lite påfrestande ibland. Men det är väl ingen nyhet att jag är en knepig person. Om jag kunde klippa mig själv skulle jag förmodligen göra detta men har vid ett tappert försök att göra just detta själv insett att det verkligen inte är någon bra idé. Någon som jag däremot inbillar mig att jag ska klara av är att göra själv är att fixa mina naglar. Jag är nagelbandbitare (-Hej, jag heter Carolina och jag är nagelbandsbitare... -Hej, Carolina!) och går som oftast omkring med såriga och trasiga fingrar vilket sedan även leder till ömma käkar och konstigt bett. Så att fixa naglarna för är inte bara en skönhetsfråga baserad på fåfänga utan även ett sätt att inte äta upp mig själv. Tyvärr så har ju tjejen jag gick till förut slutat (plus att hennes prisnivå inte går att hitta på annat ställe) och den jag var hos nu innan mammas fest nådde inte riktigt upp till de jag var van vid i kvalitets och hantverksstandard. Så nu har jag beställt ett intro-kit på nätet och hoppas på att kunna fixa och trixa till det själv. Då har jag ju i alla fall bara mig själv att skylla om det inte blir bra. Jag hoppas att min kreativa sida klarar även detta hantverk.