När min älskade Anna hade födelsedagsfest i lördags samlades det ca 30 KTH-studenter i en etta i krokarna runt Odenplan. 30 KTH-studenter, jag, sambon och Oskar. Jag var där först och hälsarde därför på alla som droppade in under hela kvällen. För att göra en lång historia kort så kan jag berätta att en av alla dessa 30 KTH-studenter visade sig vara en kille som jag träffade på nätet för nästan 10 års sedan. Jag var rätt kär i honom på den tiden men av någon anledning så träffades vi och efter det tog romansen slut. Nu, 10 år senare möts vi igen av en slump på Annas fest och när myntet väl föll ner och jag förstod att det var han höll mitt hjärta på att stanna. Det är ju han! Jag kommer verkligen ihåg honom och inser verkligen hur lite världen är (Han och Anna har typ gått i samma klass i hur många år som helst). Det var väldigt roligt att se honom. Konstigt, men roligt.
lördag 6 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar