"Det var länge sedan du bloggade". Ja, den kommentaren har dykt upp i konversationer mer än en gång den senaste tiden, mer än någonsin sen jag började på det nya jobbet. Jag hoppas att det är för att jag är saknad snarare än att det bara är ett konstaterande. Sanningen är att jag helt plötslig fick ett helt annat liv, ett liv som jag inte riktigt var beredd på och ett liv som inte ser ut som något annat jag hittills upplevt. Jag hinner helt enkelt inte. Tanken på att lägga ner bloggen har slagit mig... men jag är på tok för fäst vid den för att sluta. Vid det här laget handlar det inte så mycket om om jag faktiskt har några läsare kvar utan snarare om det faktum att mer än 3 år av mitt liv finns dokumenterat under denna adress http://carolinarung.blogspot.com. Torsdagen den 23 augusti 2007 skrev jag mitt första inlägg och sedan dess har det bara rullat på. 1544 inlägg senare så är vi framme vid idag. Folk har frågat mig varför jag för 3 år sedan döpt bloggen till Frankly my dear I don´t give a damn och det finns två svar på den frågan: 1. Jag är en stor filmnörd och frasen är ett citat hämtat ur filmen Borta med vinden, 2. Ironi. Jag bryr mig på tok för mycket om det mesta och därför motsäger sig frasen mig som person totalt. Bakvänt och konstigt kanske men så är det. Den här bloggen är en del av mig med alla mina sidor. Den speglar mig från flera håll.
Första headen någonsin - Photoshop för nybörjare
Andra headen - Lite väl mycket Carolina
Tredje headen - Jag ville förmedla att jag gillar film
Fjärde headen - Sa jag att jag gillar film?
Femte headen - Fotografi och photoshop började bli mer än en hobby
Sjätte och nuvarande headen - Passionen för foto är ett faktum och det är inte längre bara jaget själv som står i fokus. Tack och lov för personlig utveckling.
2 kommentarer:
söker man på : "Frankly my dear I don´t give a damn"
Så kommer du på tredje plats. Det talar lite om hur stor din blogg är...
Haha, ja det har du rätt i. Vad roligt. Hade jag inge aning om (:
Skicka en kommentar