Osammanhängande Jag.

Hon var där just då. Är det de som är så intressant? Ibland känner jag att jag inte har några åsikter och ibland har jag på tok för många. Är inne på arbetstimme 169 nu och har därför 26 kvar tills att min lilla ledighet infinner sig. Jag har blivit en av dem som som pratar semester. Det snurrar för mycket tankar just nu och jag känner mig ofokuserad. Jag måste tygla min hjärna innan det svämmar över och något trillar ut. Just nu känns livet som en stor gåta med hundratals trådar som spretar hit och dit. Den ligger precis mitt framför mig och jag håller de flesta av trådarna i ena handen... men... jag har inte riktigt kommit på hur jag ska få ihop dem ännu. Det känns som om landet Sverige står still och så även jag. Detta gör mig rastlös. Rastlös, utdragen och osammanhängande.