För att nå sina drömmar måste man jobba hårt. Man måste börja på botten, slita sitt hår och kräla i dammet. I slutänden är det dock förhoppningsvis värt det. Jag jobbar hårt för att nå mina drömmar. Så enkelt är det. Någon som dock jobbar ännu hårdare är mannen jag bor med. Min sambo jobbar bokstavligt talat dygnet runt för att driva sitt företag Tramsit.se och för det är han min hjälte. Dock betyder detta dock att hjälten sover på de mest konstiga tider och hjältens sambo (läs: jag) måste därför helgardera sig i vardagsrummet om hon har eventuella morgon-, dags- eller kvällsplaner. Sambons sömn är lika med att mina kläder hamnar i ett gisslandrama i sovrummet som inte går att förhandla sig ur. Vi behöver en större lägenhet och jag behöver ett dressingroom som inte är i kombo med vardagsrum.
Inlägg
3 kommentarer:
Jag är så imponerad av personer som är som er två. Jag har så mycket drömmar men är alldeles för rädd (skulle jag tro) att ta tag i mina drömmar. Därför sitter jag nu här. På en kontorstol som får min kropp att bli öm och krokig och tårar i ögonen varje morgon när jag på väg till jobbet tänker, "usch ännu en dag som går till spillo". Jag önskar jag vore så modig som ni är. Det har alltid vart en utav mina stora drömmar. Att göra det jag drömt om. Men har alltid vart för feg. Ni ska verkligen vara stolta över er själva. KRam
Först och främst, Tack Loppan! Det värmer, du värmer. Du är bäst!
Sandra: Du måste våga, ta ett steg i taget eller ett halvt. Ta två steg fram och ett tillbaks, släpp inte säkerheten förrens du har en nu. Jag tror på dig!
Tack Per. Det var snällt skrivet. Jag ska lyssna till dina ord. Nu jäklar!! KRAM
Skicka en kommentar