Det kändes som om jag blev överfallen, misshandlad och mosad i morse klockan 06.30 när sambon kom hem och ville mysa. Jag är inte speciellt mysvänlig vid den tiden på dygnet (eftersom att jag sover) och därför känns minsta smekning som en hård dunk i ryggen och jag hinner överväga mord flera gånger om. Det blir någonslags märklig kulturkrock mellan oss när han kommer hem på morgonen, ca 1,5 timme innan jag ska gå upp och han då är på väg i säng. Han är vaken, jag är död. Han förmedlar ömma smekningar och mys, jag slår tillbaka och morrar. Jag måste säga att han nog förtjänar bättre.... Han kanske har blivit lite väl försummad på senaste tiden. Men å andra sidan kanske inte. Det ser nämligen helt annorlunda ut när vi vänder på steken. I samma stund som den mannen (som jag i de flesta fall stolt kallar min sambo) väl somnar så transformeras han blixtsnabb till en tornado, en tornado som spräcker alla mätare på Richterskalan. Han röjer allt i sin väg. Det tar nämligen inte många sekunder innan allt som inte tillhör honom ligger på golvet. Det vill säga; mina kuddar, mitt täcke och Jag. På det stora hela kanske det helt enkelt jämnar ut sig. Att se på saker olika har alltid fascinerat och förundrat mig. It´s simply a no win situation.
lördag 17 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar