Barn är onda.

Det monstret till barn som står och muttrar bredvid sin mamma är arg för att han inte fått ett tält. Mamman suckar men är i full gång att betala det belopp jag nyss utannonserat. Han blänger på henne med mord i blicken, vänder på klacken och klättrar sedan upp på den röda barstol (för över tusenlappen) som står (utan synhåll för mamman) någon meter framför kassan. Han ser att jag ser honom. Han tar sig upp utan några större missöden och mamman hör honom men ignorerar totalt. Han blir ännu mer förbannad och börjar plocka med alla smycken som nu lägligt finns inom hans räckhåll. Han börjar i och med detta trä det ena dyra halsbandet efter det andra om halsen och det är nu som jag börjar bli irriterad (både på monstret och monstrets mamma som inte gör något). Till slut har han över 6 halsband med diverse pärlor runt halsen och går istället vidare med att sabotera uppklistrade lappar. Allt detta för att sabotera för sin (i hans ögon) onda mor utan någonsomhelst insikt om att detta inte kommer drabba henne utan mig. När hon äntligen betalat klart och börjar notera vad hennes son har haft för sig den senaste minuterna så får hon väldigt brått ut ur butiken och hänger därför generat (efter att trätt av dem från sin son) bara upp alla halsbanden i en klase på ställningen innan hon raskt försvinner ut med monstret under armen. Jag fick bita mig i tungan för att inte skrika på ungdjävulen men behärskade mig. Sen var det jag som fick trassla halsband i 20 min. Barn är onda.