Dags att söka hjälp

Jag kom nyss på mig själv med att hoppa upp från mitt sköna horisontala läge i sängen och springa ut i vardagsrummet med andan i halsen för att slå mig ner i soffan och slå på tvn. Varför? Jo, anledningen till detta var att jag fick syn på klockan och snabbt insåg att jag missat flera minuter av Let´s dance. Jag borde söka hjälp.

Oskärpa

Det börjar kännas lite som om jag just nu har så många bollar i luften att jag börjar tappa fokus på var och en. Jag ser dem framför mig men kan inte riktigt urskilja de olika från varandra. Allt hamnar i oskärpa och jag tappar fokus på de som är viktigast. Ibland är jag till och med rädd att någon av dem ska falla till marken. Vad är det för fel på mig? Nu får jag fan ta och skärpa mig! Någon som har en laglig mirakelkur som ger en mer energi men inte innehåller koffein eller knark?

Per och jag i ett nötskal

Klicka på den så blir den större.

Nisse leker med möss

Tillökning i familjen

Per har har gått och blivit med bebis. Han har köpt en ny bärbar dator (en PC) och jag kan nu vinka hej då till mitt sexliv. Själv sitter jag i ett hörn och svär över min mac som vid det här laget verkar ha kommit in i en rejäl trottsålder och utvecklat starka tendenser till sammarbetssvårighet. Vi är helt enkelt inte överens och de på mac-supporten bara suckar åt mig när jag för hundrade gången upprepar deras instruktioner högt för mig själv. Jag tror det är dags för en säkerhetskopiering. Hela jag är för fan ett måndagsexemplar.

Ny frisyr

Ingen större förändring men lite grann i alla fall. No more lejon. (Kolla in min överläpp föresten, den syns knappt när jag ler. Jag kommer att se ut som ett freak utan överläpp när jag blir gammal).

Model house ringde...

Jag fick nyss ett samtal från Model house Stockholm som berättade att jag och en vän kunde få komma ditt och bli stylade och fotograferade (gratis) någon dag när det passade oss. Det var vår kära kvinnliga huvudrolls innehavare i Ja, må han leva, Gabriella som hade tipsat dem om mig. Jag blev helt paff och visste knappt vad jag skulle säga när de ringde och förklarade läget. Hur gick det här till egentligen? Så nu den 12 mars ska jag och mamma ditt och vara fotomodeller för en dag. Coolt! Jag undrar vad haken är?! Det verkar vara för bra för att vara sant. Jag som knappt fastnar på bild.

Lejon

Jag ser ut som ett lejon i håret men känner mig som en slö katt.

Den nakne kocken

Ja, sämre än så här kan man ju ha det. Att ha en naken man som lagar tacos åt en när man är själv är trött och grinig slår det mesta. Och jag kan lova att han endast har förkläde på sig. Under har han inte mycket mer än Skottarna har under kilten. Det finns bildbevis och även fast det är lockande så är jag inte så dum. Jag vill ju ha kvar honom för mig själv ett tag till. Jag gillar tacos.

Huvudvärk

Jag har inte sovit ordentligt på flera dagar och jag har haft en konstant huvudvärk sedan Tjejvasan. Jag måste erkänna att det inte kommer så mycket kreativt ur det. Jag är helt värdelöst att ha att göra med just nu. Gör ingen nytta alls. Kroppen är arg på mig.

Vad händer nu då?

Idag känns livet tomt. Under nästan ett helt år har jag kämpat och i lördags nåde jag mitt mål. Jag har gjort en svensk tjejklassiker. Trots förkylningar och elände. Jag har cyklat 9 mil i gassande hetta, simmat 1 km motströms, sprungit 1 mil terräng och åkt 3 mil på skidor utan några spår och jag klarat det över förväntan. För lite mer än ett år sedan hade jag aldrig ens tänkt tanken och nu har jag genomför det. Ett år av blod, svett, tårar, lycka, ilska och frustration är över. Så vad händer nu då? Planeringen är visserligen full som vanligt men just idag känns livet helt tomt. Jag är totalt utmattad och det känns som om luften gått ur mig totalt. Jag vill bara sova. Kroppen är arg på mig och förkylningen är tillbaka. Jag känner mig lite ensam men jag är otroligt stolt över mig själv. Att få ha gjort det här tillsammans med min mamma har varit fantastiskt och jag är stolt över henne som lyckats släpa mig igenom detta. Nu är det dags för nya äventyr. Jag ska bara landa först.

Välkomstkommittén Nisse

Nu är jag äntligen hemma hos mina pojkar igen. Har varit innanför dörren i drygt 15 min nu och sängen var min fösta anhalt för kvällen. Jag är så sjukt jävla sliten och att tänka gör ont.

Sämre kan man ha det

Jag känner att jag lever.

Det är strålande solsken i Sälen och kroppen gör mig påmind om gårdagen. Jag har ont över allt men jag vann i alla fall över förkylningen som kastade in handsken efter de första 5 kilometerna. Snart är vi på väg hem igen och jag kommer att sova som em gris hela vägen.

Fan vad jag är bra!

Jag har ont i hela kroppen och spåren var helt fördjävliga men fan vad kul det var. Vi har haft solsken, vindstilla och plusgrader och förutom att jag hade fruktansvärt ont sista milen så gick det bättre än förväntat. Jag gick i mål på tiden: 3 tim, 35 min och 20 sekunder och mamma gick i mål på nästan samma tid. Hon var en sekund snabbare. Hon har varit helt otrolig som dragit mig genom det här och Jag har nu klarat mitt livs första klassiker. Jag är helt slut. Nu ska här drickas champagne, bastas, lagas mat och somnas framför melodifestivalen. Fy fan vad jag är bra!

Jag är i mål

Mot Mora.

Bara 3 mil kvar. Vi ses i Mora!

Två timmar kvar.

Nu bär det av mot starten i
Oxberg. Det är bäst att vara ute i god tid. Kommer behöva kissa tusen gånger innan start.

Nedräkning

Jag har väntat i över ett år på det här och i morgon gäller det. Nu är det bara 13 timmar kvar till start. Det är dags att slå förkylningen på näsan och köra Vasalopp så att snön yr om skidorna. Det blir tufft i målstriden. Jag ska vinna.

Numerlapp hämtad

Dan före dan

Om 24 timmar, klockan 10.00 går starten för årets Tjejvasa, då startar eliten. Om 25 timmar och 4 minuter, 11.05 så startar jag och mamma. Jag börjar bli nervös. Innan 22.00 ikväll ska vi ha hämtat våra numerlappar i Mora och jag kommer inte kunna sova en blund i natt. Det ska bli så sjukt roligt. Är i skrivande stund inne på mitt tredje glas med konstig färg och äckligt innehåll och sakta men säker så skjuter jag förkylningen ifrån mig och idag mår jag mycket bättre. Det funkar faktiskt att proppa i sig allt man kommer åt men med vissa bieffekter. När jag väl är klar med den här jädra bacillerna så kommer jag inte ens vilja titta åt ett brustablettsrör någonsin igen. Då kräks jag.

Inget ska stoppa mig

Imorgon bär det iväg mot Sälens fjäll återigen. Jag har längtat efter det här i över ett år och nu är det äntligen dags. Jag känner hur energin böjar återkomma till min kropp efter dagens totala koma och jag hållar nu alla tummar som finns för att det är på rätt väg. Vasalopp here I come. Förkylningen-Carolina: 1-2.

Fainting Goats

Inte många tum...

Dagens mål är att göra så lite som möjligt och på min högd så ska jag ligga i soffan och kolla på Heroes och dricka vatten. Så fort Per vaknar och kliver upp så blir det sängen och fråga Olle som gäller. Jag har ett späckat schema för dagen.

Förkylningen-Carolina: 1-1

Jag är på jobbet. Det var ingen bra idé. Jag mår piss. Har desperat försökt hitta någon som kan avlösa mig men det kommer ingen förens halv ett tidigast. Det här är inte roligt. Jag vill gå hem.

Tuffa grabbar

Mina kära pojkar håller på och Abtronicar. Väldigt manligt. Ser precis ut som på tv. Själv står jag i köket och skratta ihjäl mig. När jag kör är jag på nivå 9 som minimum, pojkarna är just nu på nivå 4 som max. Det kan ju ha och göra med att jag har mera fett som ska trängas igenom men jag är ändå tuffare. Haha.

Krig

Äntligen hemma och här ska nu sovas till tusen. Jag har startat krig mot förkylningen och sova är en del av mitt försvar. Den andra delen är apoteket och den tredje har jag inte kommit på än. Just nu står det 1-0 till mig. God natt.

Länsat apoteket i Säffle

Nu har jag tryck i mig allt möjligt som kan tänkas hjälpa mot förkylning. Mamma tömde hyllorna på apoteket i Säffle. Ingenting ska få stoppa mig på lördag. Jag åker med dropp om jag så måste. Här ska det minsann bli åka av. Jag ska ju vinna.

Fucking Åmål

Jag befinner mig i Åmål. Jag har ingen mottagning här, jag är förkyld och irriterad. Tur att lillebrors uppkoppling är pålitlig. Återkommer...

Träningsdag 4 - sängläge

Jag är så sjukt förkyld att jag inte kan andas. Har varit uppe hela natten och druckit mjölk med honung för att överleva. Det har inte blivit någon träning idag.

Filuren

En liten filur i skogen

Det har varit en tung dag i spåret och nu efter att ha tagit en varm dusch så ligger jag i sängen med tre täcken. Jag fryser och det blåser smådjävlar ute. Men trots det motarbetande vädret så har dagens tur haft sina glädjestunder. Mitt ute i skogen hittade vi nämligen denna filur (se bilden i inlägget ovan). Han satt uppflugen i en gles liten gran och hejade på alla tappra långskidåkare som gett sig ut i milspåret denna blåsiga och bakhala dag. Han var helt oemotståndlig och hade han inte varit så kylig så hade han fått en kram.

Träningsdag 3

Förkyld men glad.

Mail hemifrån:

Från: per_XXXXX_XXX@hotmail.com
Till: carolinarung@yahoo.se
Ämne: Vad säger man?
Datum: Sat, 16 Feb 2008 00:37:03 +0000

God morgon Loppan!

Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja i.
När jag jobbat klart för natten med div projekt och ska gå mot tandborsten så upptäcker jag att filuren Nisse har hittat på bus. Tydligen gör han detta även när du inte är hemma och upptäcker det. Vet inte om han vill klämma in lite sportlovsaktiviterter för kidsen som följer din blogg. Jag vet inte en om jag klarar hans nya rebus. Tror att det var några som kommenterade att det var så jävla lätt att lösa rebusen. Nisse har då i alla fall krånglat till det lite extra denna gång.
Allt detta har han gjort bakom min rygg. Jag har ju jobbat på min dator hela kvällen och nu in på natten. Jag hajjar ingenting. Hur faan bär han sig åt? Det är ju en kattjävel i betong men tydligen levande. Trodde inte att han kunde jobba så ljudlöst med sina 8,4 kg.
Ha en bra skidåkardag. Klura på rebusen och ge mig svaret. Jag klarade den inte.

Puss

Sms hemifrån:

Innan du ger dig ut i spåret måste du kolla mailen. Nisse har fått fnatt. Älskar dig. Puss

Middag för två

Det är du och jag mamma. Ja, du och jag Loppan.

Storlek: Mini

Jag har köpt nya vantar idag mellan skidpassen och från och med nu går faktumet inte längre att förneka; Jag har världens minsta händer. Jag har lika stora fingrar som en åttaåring. Vi var tvungna att besöka tre olika sportaffärer för att för att ens komma i närheten av min storlek och butiksbiträderna bara fnissade när jag bad om mindre storlekar. Kan nästan lova att min kära sambo kommer att vrida sig av skratt när han läser detta och senare kommer jag få höra ett: vad var det jag sa, du är mini. Ja, jag är för fan mini. Jag blir så trött. Jag måste ha en dvärg i släkten, som ingen pratar om.

Insnöad vid Högis

Jag tror att någon har glömt bort att de äger en bil.

Liveblogg från spåret

Sämre kan man ju ha det.

Träningsdag 2 - frukost

Nu har mamma skramlat tillräckligt högt i skåpen och jag har äntligen tagit mig ur sängen. Solen skiner och vi sitter just nu och laddar med havregrynsgröt, ägg och vitaminer. Vårat första uppdrag för dagen är att gräva fram skidorna.

Träningspass 1

Vi är äntligen framme i Sälen och det är över en meter snö på marken. Speciellt framför våran dörr och i trappan som leder fram till just den dörren. Så det var bara till att kavla upp ärmarna, dra på sig vantarna och först och främst hämta spadarna som så strategskt var placerade innanför den insnöade dörren. Mamma fick klättra och nu har vi äntligen lyckats ta oss in i huset med packning och oss själva. Vi kommer att sova gott i natt. Snacka om att vara insnöad.

Nisse vill oxå

Nisse ville visst inte vara hemma ensam med Per. Han ville följa med matte och mattemamma till Sälen. Han är som vilket dagisbarn som helst. Stretade emot och fräste. Nu är vi dock på väg mot fjällen och katt och sambo är kvar hemma. Jag saknar dem redan.

Packning

Det är tungt att resa bort. Bort från bredband, sambo, tunnelbana och Nisse. Speciellt när man har så mycket packning som jag. Det spelar ingen roll hur länge jag ska vara borta, packingens mängd brukar vara den samma. Oavsett ifall det är 2 eller 14 dagar som ska tillbringas på annan ort. Fjällenresor brukar dock ta priset. Idag har jag 3 väskor, necessär, en kameraväska och en stor kasse. Jag ska vara borta i 4 dagar. Grejen är ju den att man aldrig vad som händer eller vilken väg livet tar så man måste ha med sig lite av allt.

9 dagar kvar

Om nio dagar står jag tillsammans med min mamma och frustar på startlinjen till 2008s Tjejvasalopp. Idag bär det iväg till Sälen för ett fyra dagars träningsläger. Hon kommer att ha ihjäl mig. Garanterat.

Prao

Idag har jag ha en prao i butiken. Hon heter Emilie och går i sjuan. Hon är sjukt gullig, duktig och ambitiös och självklart har hon en blogg. Frågan är vem som kommer lära sig mest av vem idag? Personligen så är jag ju bara en trött gammal kärring som inte har så mycket annat att förmedla än att jag är sjukt trött och sover för lite. Kan ju visserligen berätta för henne är hur man kämpar som en galning för att uppfylla sina drömmar och halvt sliter ihjäl sig på vägen. Haha. Positiva klubben är på G.

Under produktion

Nisse-rebus 3

Ombytta roller

Idag är det jag som ska stå framför kameran. Jag har nämligen huvudrollen i reklamfilms-piloten som Per ska spela in. Oskar ska fota. Känns jätte konstigt och jag undrar om Per vet vad han har gett sig in just på med tanke på val av skådespelerska. Jag är fan nervös. Hur ska detta gå?! Att vara eller icke vara...

Tävling

Den som listar ut vad Nisses senaste rebus betyder och även skriver den bästa sloganen till honom vinner ett signerat idol-kort på honom i egen hög katt samt en personlig jamande hälsning. Lycka till. Tävlingen avslutas i morgon vid midnatt.

EDIT: Glöm inte bort att hitta på en slogan eller liknande.

Från 23 till 14

Ingen skulle protestera om jag sa att jag var 14 på den här bilderna. Källan till evig ungdom är helt enkelt = Nisse-tröja. Jag ser skitliten ut ju och bilderna togs för 5 minuter sen. Jag har krympt från 23 till 14 över en natt. Fantastiskt.

Ny Nisse-tröja

Jag fick en tröja av mamma när jag fyllde år. Det är en Nisse-tröja. Hon sa att hon inte kunde lämna affären utan den och tur var väl det. Jag tycker att den är skitcool.

Ny Nisse-rebus

Jag lyckades inte komma på det. Jag fick hjälp. Kommer ni på det?

Födelsedagsmiddag hos mamma

Idag firar vi både mig och min skadade sambo. Gissa vad vi får?!

Liveblogg från akuten.

Idag är det Pers födelsedag och vi sitter på närakuten i Bromma. Per har ramlat och slagit sig lite och ligger nu inne på röntgen. Han mår på det stora hela rätt bra men han har slagit i handen rätt ordentligt. Typisk skidolycka sa doktorn. Haha, skidolycka mitt i Stockholm utan skidor. Haha. Stackars liten. Ompyssling står på schemat.

Häromdan på gröna linjen

Ibland måste jag säga att jag skäms över att vara Stockholmare. Stockholmare är självupptagna, irriterande, otrevliga, stressade och snobbiga. Inte alla, men många. Sent en kväll, när jag var på väg hem från skolan kom det in en man på tunnelbanan mot Hässelby strand. Hela hans uppenbarelse visade på att han var en fin människa och förmodligen genomställ. Han bar en fin kotstym och skjorta under rocken, i knät hade han en sliten skinnportfölj. Han såg blyg ut, trots sin längd på cirkus 1,90. Han såg sig omkring i vagnen och upptäckte den attraktiva kvinnan som satt brevid honom i en elegant kostymdress. Han stirrade ner i golvet en sekund innan han tog mod till sig och öppnade munnen.

Mannen: Jaha, har du haft en trevlig kväll?
Kvinnan såg förskräckt och uttråkat på honom.
Kvinnan: Mmmmm.
Mannen: Varit på fest kanske?
Kvinnan: Jag har varit ute med jobbet.

Mannen frågade vidare om hennes kväll och om vad hon jobbade med och kvinnan svarade gång på gång kort och avvisande. Sen blev det tyst. Pinsamt tyst. Efter några minuter berättar mannen med ett stort leende att han kvällen till ära varit på en italiensk konsert. Hon nickade ointresserat och stirrade sedan ut genom fönstret. Det blev återigen tyst. Tunnelbanan har vi det här laget kommit fram till Thorilsplan och kvinnan reser sig. Mannen säger artigt adjö i tron om att hon ska stiga av. Det han inte ser är att hon istället bara går en bit bort i vagnen för att komma bort från honom. Det som gör mig arg är att hon inte ens försökte bjuda till och vara lite trevlig emot honom. Han ville bara väl. Förmodligen antog hon att han stötte på henne medans det i självla verket mycket troligare var så att han helt enkelt haft en trevlig kväll som han ville dela med sig av. Han var troligtvis inte Stockholmare. Hon var det garanterat. Varför gör det så ont för vissa människor att vara lite trevliga?! Jag tycker att han var modig. Han är min hjälte.

Pers påhitt

Jag trodde att han skämtade när han frågade mig om vi skulle köpa varsin Abtronic ifrån tvins.se. Ni vet, de där som tränar magen utan att du själv behöver träna. Det visade sig att man just nu fick två för priset av en och jag var fast. Idag föll avin ner i brevlådan. Så efter att ha tillbringat 1 1/2 timme på gymmet, 15 min i solariumet och 5 min på ICA så begav vi oss hem för att inviga våra nya Abtronic´s. Jag önskar jag kunde beskriva Pers min när impulserna började skickas in i hans mage. Det var obetalbart. För att bespara honom lite av hans manlighet så går jag inte djupare in på detta scenario men jag var helt klart tuffare än han, det är allt jag kan säga. Ni skulle ha varit där.

Missförstånd

Det visade sig att jag visst misstagit Nisses budskap i morse. Han var inte alls speciellt glad över det fina vädret som jag, han var en rebus. Att jag inte fattade det på en gång!? Kan ni avläsa vad han försökte säga?

Solsken

Solen skiner i Sthlm och fåglarna kvittrar. Det är knäpptyst i huset där vi bor och jag har precis ätit frukost. Jag har inte längre några lediga dagar men unnade mig ändock en sovmorgon dagen till ära. Jag känner att jag behöver andas, sova och göra lite av ingenting. Tyvärr är det just detta jag inte har tid med.

Presenter

Ja och så var man ett år äldre. Fantastiskt! Tänk att man fortfarande lever. Dagen har jag tillbringat på mitt gamla jobb där jag hjälpt till och informerat om programmet jag jobbade med i somras och som företaget sakta men säkert håller på att gå över till. Det går dock inte så fort för dem med just detta och att betona ordet sakta i föreliggande mening skulle inte vara att överdriva. Det var ett trevligt besök och allt var som vanligt i de röda lokalerna i Hammarby sjöstad. Det var samma obehagliga stämning, samma skitsnack och samma människor. Det var som om inget hade hänt, förutom att en hel drös av människor som jag från början inte kände hade slutat. Sen har jag äntligen hittat födelsedagspresent till Per. Flera stycken faktiskt. Av förklarliga själ kan jag inte skriva vad det är. Jag har sedan avslutade min födelsedag med middag för familjen och fått några paket. Det är trevligt med paket. Jag har fått en jätte snygg Peak performance-tröja och en film av Per, en flaska vin och en cancerförsäkring av pappa och av Ulrika fick jag en hel dags shopping med inkluderad lunch. Livet är inte helt fel. Sen fick jag ju självklart presenter av Nisse också. En vissen basilika, en torr semelbulle och Sex and the City-boxen Per gav mig förra året. Det ska även tilläggas att det första som hände i morse var att Nisse, smidigt som ett kassaskåp, hoppade upp i sägen och vidare upp på min mage innan jag ens själv reagerat på att jag var vaken och vart jag befann mig samtidigt som Per sjöng vackert för mig. Nisse måste verkligen banta.

För det är ingen vanlig dag...

Det är Carolinas födelsedag! Happy birthday to me!

Begravning

Den 8e januari 2008 dog min bonusfarfar, det var ingen bra dag. Han var den enda farfar jag någonsin haft och i morgon klockan 11.00 begravs han i Bromma kyrka. På grund av detta finns det en risk att bloggen kommer att förbli tom under dagen och jag hoppas att ni har förståelse för detta. Var dock inte ledsna, livet går vidare och jag kommer inte kunna hålla mig borta speciellt länge.

Nybakad semla

Idag har jag ätit världens godaste semla. Den älskade sambon har på eftermiddagen stått och för hand bakat bullar och vispat grädde bara för att jag önskade mig detta. Hemlagade semlor. Det är kärlek det.

Arn - Tempelriddaren

I förgår var vi (Jag, Per, Pappa, Ulrika och Lillebror) och såg Arn. Till skillnad från många andra så tyckte jag att den var bra. Kan egentligen inte sätta fingret på varför men när man ser en film på 2 timmar och 18 min, som inte känns som 2 timmar och 18 min då är den i mina ögon bra. Den gjorde mig sjukt inspirerad till att göra bra film. Så nu behöver jag lite pengar. Arns budget låg enligt Wikipedia på 210 000 000 SEK. Någon som vill bidra med lite?

Per blir 26.

På lördag fyller min älskade sambo 26 och jag kan inte riktigt komma på vad jag ska ge honom. Han har tidigare fått en klocka, en tröja, Robban biljetter, filmer, en egen tidning, en slips och ett fiskspel. Nu behöver jag hjälp. Snälla ge mig tips om vad jag ska ge honom. Hur mäter man kärlek i presenter?

Trio i katter

Jag missade tunnelbanen i morse. Anledningen till detta var att jag såg detta (se bilen ovan), en trio i katter. Eller först såg jag bara den svarta katten, den lägt ner på bilen och undrade varför han inte gick upp och in genom fönstret som kattrappan leder till, det som alltid brukar vara öppet. Det var då jag såg att detta var på grund av att det redan satt två andra katter på trappan och blockerade hans väg. Hela scnariot såg nästan arangerat ut och jag kunde inte låta bli att ta ett kort. Snacka om spänt läge.

From: bazze_123@hotmail.com

From: Bazze Blomström (bazze_123@hotmail.com)
To: Carolina Rung (carolina.rung@yahoo.com)
Subject:
Date: Sat, 2 Feb 2008 22:32:06 +0100

VOV VOV VOV. Bazze Bazze hund här.

Jag har stött Vov vov ihop med vov vov vov en katt. En katt jag både hatar och älskar för att kattjävlen är en katt. Vov. Vov. Fy fan kör katter. Hatar alla katter untom vov Nisse.
Skit samma vov jag lyckades ´på något sätt vovva förlåt ta några bilder. YYYYLLLLLLLLLLLLLL.

VOV
Din grannne Bazze



VOVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVV

Nisse myser till.

Det var ingen som förstod vad som hände men helt plötsligt hade Nisse smugit sig under kavajen på Oskar. Han kanske blev generad när det kom kattflickor på tal eller så behövde han helt enkelt några tips.

Nisses potentiella flickvän.

Det har kommit till min kännedom att det finns en potentiell flickvän till Nisse någonstans i Sverige. Hon upptäcktes av Ellinor som meddelade mig om detta i kommentatorsfältet under Catnap. Då jag bad henne maila ett foto visade det sig att hon tyvärr just samma dag slutat på det jobbet där hon sett henne. Så hon fick helt enkelt ringa tillbaka till en fd. arbetkamrat och be honom fota kattflickan åt mig. Att jobbarkompisen verkade både undrande och förvirrad efter detta samtal är fullt förståligt, och jätte roligt. Tack Ellinor!