Vad händer nu då?

Idag känns livet tomt. Under nästan ett helt år har jag kämpat och i lördags nåde jag mitt mål. Jag har gjort en svensk tjejklassiker. Trots förkylningar och elände. Jag har cyklat 9 mil i gassande hetta, simmat 1 km motströms, sprungit 1 mil terräng och åkt 3 mil på skidor utan några spår och jag klarat det över förväntan. För lite mer än ett år sedan hade jag aldrig ens tänkt tanken och nu har jag genomför det. Ett år av blod, svett, tårar, lycka, ilska och frustration är över. Så vad händer nu då? Planeringen är visserligen full som vanligt men just idag känns livet helt tomt. Jag är totalt utmattad och det känns som om luften gått ur mig totalt. Jag vill bara sova. Kroppen är arg på mig och förkylningen är tillbaka. Jag känner mig lite ensam men jag är otroligt stolt över mig själv. Att få ha gjort det här tillsammans med min mamma har varit fantastiskt och jag är stolt över henne som lyckats släpa mig igenom detta. Nu är det dags för nya äventyr. Jag ska bara landa först.