söndag 29 november 2009

Mot 48 timmars kvalitetstid


Om två timmar checkar vi in på Yasuragi Hasseludden, jag och mamma. Vi har då drygt 48 timmar av njutning framför oss och vi beräknas vara hemma igen efter lunch på tisdag. Om ni vill så kan tänka lite extra på mig på måndag klockan 11.00 då jag njuter av min 50 minuter långa klassiska massage och mår som en Gud. Hej då!

lördag 28 november 2009

Mac-kunnig Gud sökes!

Min älskade MacBook går på högvarv bara jag öppnar internet?! och sen håller den på så större delen av tiden den används. Det låter som om den jobbar för sitt liv. Vad är det för fel på min lilla vän? Snälla någon hjälp mig!

Lussebakning på Spannvägen

Störst degmage vinner! Ja, gissa vem som vann, yours truly ofcourse. Vi har varit jätte pyssliga hela eftermiddagen och nu har vi lussebullar och pepparkakor så vi klara oss genom hela den kommande kalla vintern (läs: de närmaste tre dagarna). De brända pepparkakorna är mina och de vanliga är Pers (jag bränner dem med flit eftersom att de är godare då och Per bara skakar på huvudet och tycker jag är knäpp). Nu ska vi provsmaka och dricka årets första glögg. Imorn är det ju första advent!

Störst degmage vinner!

Today is the day, idag ska det bakas. Den hemgjorda pepparkaksdegen gjordes i ordning av sambon igår kväll och står nu kallt på balkongen (om inte ekorrarna ätit upp den). Klockan 16 idag ska lussebulledegen vara färdigjäst och då skall det julbakas (läs: ätas deg) så att fingrarna glöder och den första glöggen skall värmas. Hoho, it is christmas time in a few weeks.

Stundent 04


För ca 5 år sedan tog jag studenten. Jag var den första som sprang ut genom dörrarna det året. Det känns som en evighet sen. Jag kan med lättnad säga att jag inte är samma person idag som jag var då, även fast jag inte var någon speciellt hemsk person då heller men jag har hunnit bli vuxen sen dess. Lite mer självkänsla, lite mer självinsikt och lite mer skin på näsan. Jag tycker oftast om att vara vuxen.

Polis polis

Det står en jätte liten radiostyrd polisbil mitt på golvet i vårt vardagsrum. Den var inte där när jag gick och la mig....

fredag 27 november 2009

Inte med i snacket

Jag har nog egentligen aldrig varit med i "snacket", inte ens när jag själv var i den ålder. Idag insåg jag att jag inte ens med på banan. Hamnade på en 14-årig tjejs blogg här om dagen och var tvungen att läsa meningarna flera gånger för att koppla vad det faktiskt stod: Ofc. haha, synd. Vrf skrev ja de där? Oxå så undrar ja vrf nt XXXX svarar på mina sms :S hmm *-) :///. Vart kommer alla dess förkortningar ifrån och hur låter det när de pratar med varandra? Jag hänger inte med. Jag börjar bli gammal. Är det bara jag som inte hänger med?

Man vet att man....


Man vet att man handlar för dyra grejer när man köper 2 och får 8 till på köpet som bonus. Tänk att det är så dyrt att se så "naturlig" snygg ut. Vill man va fin får plånboken lida pin.

Research

Med en iskall smoothie i handen börjar jag dagen med att researcha inför ett av mina manus med att kolla på filmen Döda poeters sällskap. Det är en fantastisk film och jag älskar mitt jobb.

torsdag 26 november 2009

Jag är duktig


Jag blir arg på mig själv när jag ligger i soffan framför tvn och bestämmer mig för att "jag orkar nog inte träna idag". Jag blir speciellt arg när jag kommer på mig själv med dessa tankar utan ens nämnvärt reflektera över det. Det är därför jag blir stolt över mig själv när jag ändå pallar mig dit och kommer igång och sen kommer ihåg hur roligt jag tycker att det är. Träning ger energi, många skratt (i alla fall när man går på Friskis) och man blir lyckligare. Jag fattar inte varför jag är så lat och inte gör det oftare.

Hade bestämt mig

Jag hade bestämt mig, jag är för trött för att träna ikväll... jag somnade på soffan och telefonen ringde; Ska du med och träna? Jag kunde inte säga nej, fan också! Jag är ju trött.

Måndag kl 11.00

Bokade precis en 50 minuters klassisk massage på Yasuragi Hasseludden på måndag klockan 11.00. Oh Yes!

Mitt liv: Byggarbetsaplatsen

Metaforiskt sett så skulle man kunna säga att livet är som att bo på en byggarbetsplats; man utvecklas, görs som, ändras, rivs och byggs upp. Jag är dock inte speciellt metaforisk idag. Jag BOR på en byggarbetsplats! Under 3 av de 4 1/2 år som vi har bott i våran lägenhet så har vi levt med sprängningar, stambyten, breddning av vägen, byte av balkonger, bergvärmeborrning och 3 nya bostadshus på samma gata. Allt detta inom en radie av 5 meter från vårat hus och inget som faktsikt gynnat oss på något sätt. Det är ett helvete och det låter hela tiden! Sen har hyresnämnden mage att höja hyran varje halvår. Är det bara jag som ser något fel med den bilden?

Understanding about ourselves


Everything that irritates us about others can lead us to an understanding about ourselves.

-Carl G. Jung

onsdag 25 november 2009

Kattens arbetsmoral

Det här med att jag och katten har olika sätt att arbeta på är ju inte hemlighet och jag kan ibland känna att hon snarare jobbar mot mig än med mig i vissa (läs: de flesta) fall.
Nu visar det sig dock att detta inte bara drabbar mig, utan att hon även har flera symptomer på arbetssvårigheter på andra arbetsplatser också och det här med vem som är boss är inget hon tar någonsomhelst hänsyn till. För att läsa mer om kattens arbetsäventyr på bortaplan (med andra ord hemma hos mamma) gå in på HEMMABRYGGAN. Hon uppför sig inte där heller.

ViktVäktar-cheescake


Ikväll, när sambon som vanligt minglar på någon het tillställning hos Bindefeldt, så sitter jag hemma ensam framför tvn i mjukisbyxor och tröstar mig med min hemlagade ViktVäktar-cheescake. Den är gudomlig! Jag har fortfarande inte hittat någon att gå till morgondagens utförsäljning med men jag tror att min plånkbok i slutänden uppskattar detta. Det blir kanske en massage på Hasseludden i helgen istället. (Och jag vet att det är basilika som ligger på cheescaken. Hade inget annat grönt.)

Recept 8 bitar:
- 3 ägg (delade i gulor och vitor)
- 1 1/2 dl strösocker
- 100g Philadelphia light, naturell
- 1 burk kesella
- 1 tsk vaniljsocker
- 4 digestivekex, smulade

Vispa äggulor och socker poröst, blanda ner philadelphia, kesella och vaniljsocker. Vispa äggvitorna till ett hårt skum och vänd ner dem i ostsmeten. Häll hälften av kexen i botten på en form, häll i smeten, strö över resten av smulorna och ställ i frysen i minst 12 timmar.

Jag har inga lediga vänner

Har en inbjudan till Peak Performance lagerutförsäljning imorgon mellan 08.00-20.00 och inte en kotte som kan följa med mig. Vid det här laget har jag ringt till 9 personer men alla har annat för sig, så som att typ jobba och göra annat oviktigt. Folk måste börja frilansa mer.

Frukostmöte på Coffehouse by George


Jag sitter med mig själv och har frukostmöte på Coffehouse by George i Alvik. Katten behagade visst inte ens dyka upp idag och skyllde på "välförtjänst semester". Att åka iväg och lämna hemmet ger mig arbetsro och hon får helt enkelt skylla sig själv om hon missar något viktigt. Hela den här dagen går i manus-tecknet. Det ska läsas manus, skivas manus och pratas manus. Jag tillbringar helt enkelt min dag i Alvik och har äntligen fått telefonen att funka som trådlöst internet.

tisdag 24 november 2009

Vakna med the voice 07.40!

I morgon kan man se ytterligare ett Tramsit-repotage med sambon min i Vakna med The Voice på kanal 5 klockan 07.40. Missa för guds skull inte det! Det är ett av deras absolut bästa!

Ja, må jag leva?

I morse kom sambon till min stora förvåning in i sovrummet och sjöng "ja, må hon leva" för mig klockan 06.30. Till saken hör det att jag faktiskt inte fyller år. Han använde dock min sken-födelsedag till att ge mig mig en present, närmare bestämt den senaste Harry Potter-filmen på DVD. Jag älskar min sambo! Han vet hur man gör en kvinna lycklig.

Wanted. Female Directors.


På biograf Grand 2, Sveavägen 45, klockan 15.oo idag infann sig jag och Anna på seminariet med titeln "Wanted. Female Directors" som arrangerades av Wift (Women in Film and Television) tillsammans med Stockholms Filmfestival. Det var ett mycket intressant seminarium om jämställdhet, kvoteringsfrågor och tankar kring kvinnors sätt att behandlas och ta plats i filmbranschen och både jag och Anna gick därifrån med kreativitetens kliandes i fingertopparna. Moderator var Kristina Persson, Handelshögskolan och i panelen satt: Anna Croneman, Piodor Gustavsson, Ylva Gustavsson, Sandra Harms, Jenny Lantz och Charlotta Denward. Efter seminariet var det mingel på Nordic light hotel där diskssionen fortasatte i mindre grupper, nu med drinkar/öl i händerna. Tillställningen var sponsrad av Jameson Whiskey och bartendern hade helt rätt när han sa till mig att det inte fanns några drinkar för tjejer. Detta var dock inget jag lyssnade på utan beställde bestämt en George Cloney, som jag sedan snabbt ställde ifrån mig och byte ut mot en öl. Jag är en mes när det kommer till sprit.

Solen tittade fram

Solen tittade fram idag. Jag såg den och hela världen kändes lite gladare, lite piggare. Jag behöver mera sol.

måndag 23 november 2009

Danspass på Friskis

För länge länge sen i en svunnen tid brukade jag träna.... Idag bestämde jag mig för att återuppta den traditionen och hamnade därför på ett danspass på Friskis & Svettis tillsammans med mamma och Anders. Förutom att jag efter en halvtimme fick andnöd och höll på och dö i den totala bristen på kondition och syre så var det fantastiskt roligt och jag tror att jag skrattade mig igenom hela passet. Passet leddes av en kvinna som förmodligen ramlat i Redbull-grytan när hon var liten och jag önskar att jag hade en fjärdedel av den energin men hon var grym. Hon fick tränningen att bli sjukt rolig och alla var där. Detta kommer jag att göra igen.

Morgonmöte med katten


Mycket bus och lite verkstad. Ja, så kan vi sammanfatta dagens försök till morgonmötet. Min kompanjon är inte helt samarbetsvillig utan kurrar och knorrar mest samtidigt som hon attackerar diverse blommor och en och annan tå. Det känns inte som om hon helt tar mig på allvar. Kattfan har ingen hyfs eller någonsomhelst arbetsmoral.

Vems sida tar man?


När man slåss med sig själv och sitt eget inre.. vems sida väljer man då?

God morgon måndag!

Halv åtta ringde klockan och jag gick upp. Klockan nio var jag hos mamma som planerat. Seg, trött, svårstartad, bakis (efter gårdagskvällens kanontrevliga söndagsmiddag med Erik och Mari) men vaken och påklädd. Jag sitter i Japan-rummet med datorn i knät och funderar lite på vart jag ska börja. Jag har ett manus som min vän Göran skrivit som jag ska läsa under dagen, 2 egna manus som behöver skrivas på, en framtidsplanering att påbörja och telefonsamtal samt mail som borde göras och få´s iväg. Det är väl bara att börja då antar jag. Katten är här så jag ska göra ett nytt försök att få igång ett morgonmöte och sen är dagen igång.

söndag 22 november 2009

Den perfekta hustrun


Har börjat läsa Laila Bagges blogg och i ett av hennes senaste inlägg så publicerade hon den här artikeln som hon för länge sedan hittat i någon tidning. Jag läser den och inser att jag är rätt körd. Jag kommer ha svårt för att bli "den perfekta hustrun".

Yasuragi Hasseludden - PIMPED


När mamma fyllde 50 fick hon en halvdag på Hasseludden av mig (läs: tillsammans med mig) och vi ska nu åka i slutet på nästa vecka. Det är bra med presenter som man även kan ta del av själv och som snarare skapar minnen tillsammans än hamnar i en låda. Det bästa med den här presenten var att mamma pimpade den ursprimgliga presenten från en halv dag till två nätter och sen frågade mig om det var okej. Okej??!! JA!!!! Söndag till tisdag ska jag må som en Japans prinsessa. Jag längtar så jag dör. Det ska underbart. Pimp my present.

I´m so sexy

lördag 21 november 2009

Lövhalka på hemmaplan


I´m hurt. Jag halkade på blöta löv i en stentrappa på väg ner till tunnelbanan i mina höga skor och ramlade pladask i onsdags. Iförd mina fina outfit för kvällen satt jag där på trappan i de böta löven och inbillade mig själv och alla andra att jag var okej trots att min vänstra bakdel värkte och vristen var en smula vrickad. Jag förstår inte varför men det är helt enkelt pinsamt att ramla inför för andra och man reser sig och bortsar av sig samtidigt som man försöker övertyga sina vittnen om att man är okej (jag gjorde likadant den gången jag blev påkörd av en bil och sen fick hoppa på kryckor i en vecka). Det fanns inga fysiska bevis på att jag gjort mig illa men jag kände hur det brände under de fortfarande intakta strumpbyxorna och på bilden ovan ser ni min skada. Den må vara liten på jorden men den gör fortfarande ont. Varför ska man vara så stolt att man inte kan erkänna att man slagit sig? Hur mycket eller (som i det här fallet) lite det än är.

En Ferm Hood bild

Sms från mamma angående blogginlägg: Vilken underbar bild på kisse du lagt upp på bloggen. Kram Ma
Sms svar från mig: Tack visst är hon söt.
Sms från Mamma: En riktig Ferm Hood bild.
Sms från Mamma: Fel p
Sms från mig: En vad för något?
Mamma ringer: Jävla Iphone (ja, även hon har en och vi brukar flasha dem för varandra på alla släktmiddagar). Den går ju inte att skriva på. Den har eget liv och bestämmer själv vad det ska stå. Det skulle stå "Feel Good bild" men telefonen tyckte visst inte det och rätt som det är så är smset skickat och någon får ett kryptsikt meddelande. Man behöver ju pilar helt enkelt.
Vi bryter båda ut i skratt och svär en stund över våra dyra telefoner med eget liv och vilja och börjar sen prata om något annat.

Vi spenderar dagen olika


Katten ligger och sover på elementet och jag springer fram och tillbaka mellan lillebrors lägenhet och tvättstugan (jag tvättar mina kläder, inte hans). Är det inte så man spenderar en vanlig lördag? Förutom de två nu nämnda sakerna så ska jag även baka cheescake, hänga tvätt och fortsätta ha lite ångest över att jag inte haft något jobb på två veckor. Jag jobbar visserligen lite med mina manus men det är svårt att ta sig i kragen ibland och så hamnar man lätt i en ond cirkel där man bara tycker att man suger. Jag är visserligen grym på det jag gör när jag väl gör det och när det kommer till manus och film och allt annat som jag älskar så är det då jag lever ... men mitt problem är att jag behöver deadlines och en bra arbetsplats att göra det på. Så på söndag kväll ska jag ge mig själv en stor örfil, och en utskällning alá arméstil och sen åka hem till mamma på vardagarna hela veckan, jobba hårt som en liten myra och sen verkligen unnan mig det faktum att jag spenderar sön-tis veckan därpå på Yasuragi Hasseludden.

torsdag 19 november 2009

Tråkig

Det är dåligt med energi idag och jag har gått upp ur sängen, hoppat i mjukisarna, kollat på sambon på tv, ätit frukost och sen gått tillbaka till sängen med datorn. Jag känner mig lite frusen och är förmodligen den sämsta värdinnan på länge (svärföräldrarna är och hälsar på), jag känner mig otroligt tråkig. Stakars sambon som får skämmas för mig.

onsdag 18 november 2009

Elvis-kväll

Ikväll ska jag, sambon och svärföräldrarna på Elvis-show i Globen. Vi dricker champagne, äter god mat, umgås, lyssnar på Robbie Williams och har sjukt trevligt! Man kan inte spendera en onsdagskväll på ett bättre sätt. It´s a happy onsdag and I feel fantastic!

Sambon på TV imorn kl 08.10



Imorgon runt 8 på morgonen kommer ett av Tramsits reportage sändas i kanal 5 i samband med The voice. Missa inte det! Min sambo kommer vara med på tv! Tramsit äntrar en ny era i sitt liv.

tisdag 17 november 2009

Morgonmöte

Vi försöker ha ett morgonmöte här men tydligen är det bara jag som försöker. Den andra parten i mötet ignorerar mig totalt. Hon sitter hellre i fönstret och tittar på fåglar.

måndag 16 november 2009

Arlandablottaren


Kvinna som för några timmar sedan stod endast iförd jacka och strumpbyxor (som vilken blottare som helst) dränkt i desnfektion på Arlanda efter en fruktansvärd spindelattack på motorvägen har nu nyduschad landat hemma. Jag är utmattad men börjar återhämta mig. Anders och mamma skrattade så att de vek sig dubbelt när de kom ut från planet och jag berättade vad som hänt men mamma trösta mig med att hon förmodligen reagerat lika dant. I have some serious spinder problems men det blir en hel del underhållande historier med tiden. Det är jag som är Arlandablottaren.

Jag, motorvägen och spindeln mellan mina bröst

Jag är på väg ut till Arlanda. Det är mörkt ute, rusningstrafik och jag kör 110 km/h i ytterfilen på motorvägen. Något kittlar till i håret bakom örat och jag viftar irriterat bort det. En mörk tanke om vad det kan ha varit passerar mitt huvud men jag slår snabbt bort den. Om det skulle vara det så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Jag börjar andas tungt. Något kryper till vid mitt nyckelben och jag slår i ren panik bort det. Jag vet fortfarande inte vad det är och i bilens mörker har jag ingen möjlighet att utforska det heller. Jag försöker andas. Jag ber en bön om att jag nu blivit av med vad det än är och tanken på att den faktiskt är kvar någonstans i bilen gör mig kallsvettig men jag inser att jag måste fokusera på bilkörningen. Paniken växer. Fram till nu har min stora rädsla alltid varit att en spindel ska komma krypandes på instrumentpanelen i samband med att jag kör bil och då inte kan göra något åt det... men från och med idag känns det som småpotatis. Jag sitter i bilen hoppas fortfarande att det jag bråkat med hittills under resan mot Arlanda bara är lite ludd men illamåendet börjar smyga sig på och jag får allt svårare att fokusera på bilkörningen. Då känner jag hur något kryper PÅ mitt bröst, under klänningen. I ren förtvivlan mosar jag det mellan mina fingrar och klänningen och känner hur jag börjar skaka i hela kroppen. Jag mår illa. Jag sitter paralyserad bakom ratten i de längsta 10 minuterna i mitt liv innan jag kommer fram till Shell-macken där jag stannar och sliter av mig klänningen så att örhängena flyger. På insidan av min klänning sitter en mosad spindel. Nu, 1 timme senare sitter jag väntandes och skakar på Arlanda. Jag har bokstavligt talat duschat i desinfektion och är i stort sett naken under jackan. Jag måste söka hjälp. Jag behöver hjälp.

söndag 15 november 2009

Jag dör av skratt!

Det här är så roligt att jag skrattar högt varje gång. It´s really really really really funny.

Dinner for two


Det är alltid roligt att pröva nya recept och ikväll blev det tandoori-spet med ris och yoghurtsås. Hur enkelt som helst (om man kommer ihåg att lägga kycklingen i marinad en timme innan man ska tillaga det) och supergott och nyttigt. Allt du behöver är; tandoorikrydda, matlagningsyoghurt, ris, kyckling, spet, lite olja och sallad. Blanda tandoorikrydda med matlagningsyouhurt och dela upp i två (den ena marinerar du köttet i och den andra har du som kall sås vid servering) och låt kycklingen (som du skurit upp i mindre bitar) marinera 1 timme i kylen. Trä sedan kycklingen på spett, pensla på lite olja och stek sedan i en panna medans du kokar upp riset. Servera med en sallad. Det blir fantastiskt och ingen kommer tro att du gjort det själv!

Du och jag på Ica Maxi´s golv


Kärlek vid första ögonkastet var det som inträffade en dag hösten 2004 på internatet Nordan på Molkoms folkhögskola. Min första tanke var; Honom ska jag ha! och nu 5 år senare är jag mer kär i honom än någonsin. Min fantastiska sambo, han som ger mig fjärilar i magen.

Jag har under dagen gått igenom 5 år av bilder med kärlek, skratt, fester, somrar, vintrar, familjer och mysiga stunder och jag kan inget annat att le. Jag älskar honom så mycket.

Vi har gått igenom så mycket tillsammans och han är en del av mitt livs-team. Det är han och jag mot världen och jag vet inte vad jag skulle göra om han inte fanns. Han är min älskare, min livskamrat och min bästa vän. Vem skulle jag annars ligga och skratta med på Ica Maxi´s golv? Han är min hjälte.

lördag 14 november 2009

I survived

Idag har jag och brösten överlevt IKEA, 1 1/2 på Ica Maxi, ett finger i ögat från sambon (bokstavligt talat), middag på 1 min, besök hos katten, en misslyckad köttfärspaj, bankbesök och en en rad andra små saker till. Nu ska jag bara attackera tvättexplotionen som ligger på vår säng och morrar. I´m going in! I´m gonna Die hard 4.0!

Som att ha en Ferrari, men...

Regndropparna hänger som ett pärlhalsband på balkongräcket, det är förbannat grått ute och det enda jag kan tänka på är mina bröst (och jag hoppas att inge blivande arbetsgivare läser detta). Jag är inte gravid, jag ska inte ha mens och ändå beter sig rattarna som om de vore i någon förbannad trotsålder. De gör ont, är svullna och jag vill inte befatta mig med dem överhuvudtaget. Till sambons stora glädje har de svält minst en storlek på bara några dagar och begreppet meloner börja sjunka in i mitt sinne. Till hans stora förbannelse får han dock inte under några som helst omständigheter röra vid dem och därför blänger han bara ilsket på dem. och muttrar. Som att ha en Ferrari utan att få köra den. Vad är det för fel? Det här måste få ett slut.

Jag och den läckande katten

Jag och den läckande katten sitter i lillebrors lägenhet, kollar på So you think you can dance och dricker kaffe tillsammans. Vi har en lugn lördagsmorgon och trots att hon fick bada i torsdags så är vi fortfarande vänner. Förr eller senare (läs: senare) så ska jag väl gå hem igen och ta hand om diskberget i köket och om tvätthögen som expolderat i vardagsrummet men först jag ska bara mysa lite med katten och sen duscha och göra mig i ordning för att möta dagen.

torsdag 12 november 2009

Katt som kissar i sängen?

Allmän förfrågan: Varför kissar katter i sängen och hur får man dem att sluta?

Not i Kansas anymore

Jag var på besök i Norsborg här om dagen. En brommabo på villovägar. Jag tillbringade dagen med Melissa och Robin och gjorde mitt första BVC besök på 24 år. Vi var bla i Hallunda centrum och ett flertal saker slog mig; mina vänner börjar bli vuxna och skaffar barn, jag blev uttittat som en av de få blonda inom en centrumradie, jag var i minoritet, det fanns inga ekologiska varor i mataffären, klädaffärerna hade namn jag aldrig hört talas om och killar vislar fortfarande på tjejer. I was just not in Kansas anymore.

What goes up..

Lagen om all världens jävlig kallas det även, det som går upp måste komma ner. De senaste månaderna av mitt liv har varit fantastiska. Jag har fått jobba med film, jag har sagt upp mig från mitt vanliga jobba, jag skriver på mina manus, jag läser manus, jag befinner mig i ett fantastiskt förhållande, jag börjar skapa mig ett kontaktnät av otroligt begåvade människor, ser positivt på framtiden och jag lever på en minimal budget men är lyckligare än någonsin. Sen tar det helt enkelt stopp och något faller i bitar. Det slår aldrig fel. Jag bli ta mig fan förbannad. Det positiva är väl att man oftast tar sig ut starkare på andra sidan.

onsdag 11 november 2009

Naturens tårar


Det enda vi lär av historien är att den upprepar sig - Oscar Wilde

Stakare på andra sidan

Tok-dator

Min dator och jag är visst inte riktigt överens. Den jobbar som värsta token utan att jag ens rör den. Vad gör jag för fel?

tisdag 10 november 2009

En del av vuxenvärlden

Vi växer upp och lär oss att följa vissa regler. Vi växer upp och inser att det inte finns några regler som följs. Vi växer upp och inser att det gör ont att vara vuxen.

Knytnävslag i magen

Ibland dyker det upp saker och ting som slår en hårt som ett knytnävslag i magen. Man tappar luften, man får svårt att andas och hela världen snurrar till. Det känns som om någon dragit bort mattan under ens fötter, det svartnar och man inser att från och med denna stund så är något trasigt. Så pass trasigt att man inte riktigt vet om det någonsin kommer att kunna lagas. När saker och ting visar sig vara något helt annat att det man tidigare trott går sköra bitar i tusen delar. Hur kunde det här hända?

måndag 9 november 2009

Sista dagen

Sista inspelningsdagen. Idag är det Axel och jag som hänger.

söndag 8 november 2009

Vaknade fel

Att vakna på samma tid som man ska åka är ingen bra start på dagen, men jag hann. Tack gode Gud för automobilen!

lördag 7 november 2009

Trött är inte rätt ord


Trött är inte rätt ord. Utmattad är snarare ett sätt att se på det. Varför kan man inte sova när man måste? Dagen har varit full av intryck och filmteamet är fantastiskt. Större delen av de 14 barnen är oxå fantastiska, bara mer eller mindre rastlösa. Man kan säga att i takt med att dagen gick och ju tröttare de blev desto tröttsammare blev mitt arbete och jag somnade redan i bilen på vägen hem. Idag har vi nämligen betat igenom 3 tecknade filmer, ca 40 toalettbesök, 14 omgångar av röda-lyktan-stopp, tunnelkull, tinnitus, 28 klädombyten och säker 10 kg frukt. Allt detta med 2,5 timmes sömn i kroppen. Jag tyckte att jag skötte mig rätt bra. Idag ska jag sova vid 21.

Öde lokaler


Fd Smittskyddsinstitutets ödelagda lokaler där jag spenderat min dag tillsammans med 14 ungar efter att ha sovit 2,5 h under natten.

Fd smittskyddsinstitutet

This is creepy... Vi filmar i Smittskyddsinstitutets gamla lokaler, lokaler som stått öde sen åttiotalet. End of story.

Lördag 06.30

Klockan är halv sju på morgonen, det är lördag och jag sitter redan på en tunnelbana till Fridhemsplan. Något i detta känns inte helt bra. Det kan vara att klockan är halv sju på morgonen en lördag och jag redan sitter på en tunnelbana till Fridhemsplan. Ge mig kaffe så ska vi se att det ordnar upp sig snart.

Min Idol-sambo


Kolla Idol-smurfen bredvid Rabih! Jag tror visst att det är min sambo.

fredag 6 november 2009

I Love Idol-Erik!

Jag tror att jag är lite kär i Idol-Erik. Sorry sambon men så är det. The show must go on.

Min dag (hur den faktsikt blev)

Det blev ingen inköpslista, det blev inge storhandling och eftersom att jag nu fick reda på att jag ska upp vid 05.00 imorgon och vara på set (inspelningsplatsen) klockan 07.00 så blev det ingen Idol hemma hos Anna heller. Jag ska istället försöka lära mig namnen på drygt sexton 7-åringar plus filmteam och sen sova innan 21.00!? OMG!

Det som jag dock lyckades klara av idag var att äntligen hämta mitt teamfoto från Puss på St Paul film, köpa nya trosor, köpa almanacka för 2010, slänga i mig en macka på 7eleven och sen överleva ett teammöte efterföljt av en date med en hund och ca tretton av de 7-åringar jag ska lära mig namnen på tills imorgon. I helgen ska jag nämligen jobba som inspelningsassistent på Lisa James-Larsson nya kortfilm Små barn, Stora ord och det är jag som ska ta hand om barnen. I´m Mary Fucking Poppins (läs: har tidigare vikarierat som fritidspedagog, för er som inte visste) och det ska bli fantastiskt roligt och jag är sjukt peppad. Jag älskar mitt liv ibland.

Dancing queen and Oscar


Persiennerna är fördragna och mjukisdressen på. Jag har fått fnatt i vardagsrummet och dansar omkring med Oscar som mikrofon till ABBAs Dancing queen. Nej, jag är inte full, jag brukar gör så här när ingen ser. This is me. Har man ingen bil att vråla i så får man göra det hemma. Tur att hälften (läs: 2) av mina grannar tillhör familjen.

Min dag

Skriva inköpslista, sällskapa med katten en våning upp, storhandla mat, hämta teamfoto på St Paul film, teammöte på Bob Film klockan 14.00 angående helgens kortfilminspelning, studs hemma och sen middag, vin och Idol hemma hos Anna 18.30. Det är dags att sätta fart.

torsdag 5 november 2009

Kunde inte sagt det bättre själv.

På förmiddagen tog jag bort ett komma, på eftermiddagen satte jag dit det igen. - Oscar Wilde

Blondinbella.se under ddos attack

Vid 14:50 tiden idag startade en distribuerad attack mot blondinbella.se vilken orsakar totalt stopp i trafiken mot Isabella Löwengrips blogg. Vi och vår ISP har vidtagit de åtgärder som går men det finns dessvärre inget fullgott skydd mot detta. Tusentals datorer runt om i Europa deltar i attacken. Om du inte vet vad en ddos attack innebär kan läsa mer här (text tagen från Spotlife.se)

Jag förstår inte varför människor sitter vid sina datorer och är så jävla bittra över sina egna liv att de måste göra det surt för andra. Väx upp för fan! Jag är imponerad över Isabella som affärskvinna och person och tycker inte att detta är något hon förtjänar på långa vägar. Hon inspirerar många och jag önskar att det fanns fler som hon. Ge er på någon i er egen lilla storlek! Jag blir så trött.

Not working for me


This weather is so NOT working for me. It´s getting me pissed.

Katten är knäpp

Hon ligger på rygg i soffan bredvid mig och jag kliar henne på magen med ena handen och skriver på min dator med andra. Detta har pågått i snart 30 min. Slutar jag så bits hon. Hon är en liten diva.

Tjejmys


Hon sitter nu med tassarna på mitt lår och jagar pekpilen på skärmen. Varje bokstav som skrivs iakttas noggrant och ibland kommer det en och annan tass flygande och de skrivna meningarna blir en smula osammanhängande. Eftersom att båda våra "sambos" är ute och jobbar tänkte jag att vi kunde hålla varandra sällskap och ha lite tjejmys i höstrusket. Jag tror att detta uppskattas från flera håll. Vi sitter och kollar på Funniest pets and people på 3an och jag tror att vi är rörande överens om att det är ett underhållande jävla skitprogram... men vi har det rätt mysigt, Jag och Cayley.

onsdag 4 november 2009

Brodern ber om råd

Telefonen ringer. Det är brodern en trappa upp. Han undrar om jag kan komma och kolla på en bild. Visst kan jag det. Jag stoppar fötterna i tofflorna, låser dörren och går upp. Dörren är redan öppen. Jag går in, klappar katten, sätter mig i soffan. Jag får ett papper i handen. Brodern frågar mig om bilden ser ut som honom. Är det verkligen likt undrar han. Jag rynkar pannan, ser på honom med storasysterblicken, lägger huvudet lite på sned och lägger ifrån mig bilden. Jag kan inte annat än skratta åt honom. Han ser bedjande på mig och jag skakar på huvudet. Ja, bilden är lik och man ser defenitivt att det är han. Lillebror svär och loggar in på internetbanken. Det blev ett dyrt foto.

Herregud jag har tränat

Det var länge sedan jag kunde kalla mig själv för fit och man skulle kunna säga att jag det senaste halvåret totalt förfallit. Jag är grymt besviken på mig själv för att jag låtit detta hända och jag tror att jag lurat mig själv med kroppsformande strumpbyxor och diverse spanx i över ett år nu. Jag har nu nått en gräns där jag inser och känner att jag inte länge mår bra i kroppen och därför bestämt mig för att sluta skjuta upp det och få arslet ur soffan. Jag vill må bra. Idag har jag därför tränat, visserligen bara 30 min men det är en början. Att tanten i lägenheten under kanske får frispel när jag står framför tvn på min trappmaskin är än så länge inte mitt problem (jag misstänker nämligen att hon inte orkar ta sig upp för trappan och skälla på mig) så för eller senare ska jag nå mitt mål. Jag ska bli fit igen.

Proffstrevlig

Min sambo brukar påpeka att jag har en tendens att vara proffstrevligt. Själv vet jag knappt vad det betyder.

Hemmabryggan - Tobago


Mamma och Anders är just nu i skrivande stund på väg mot karibien, närmare bestämt Tobago och jag har självklart prackat på dem en blogg. Missa inte den HÄR.

tisdag 3 november 2009

För min osynliga ängel


På IKEA idag hittade jag ljus som fick mig att tänka på dig och ikväll tänder jag dem till din ära. Saknar dig min fina Tindra...

Arbetsfördelning alá Anna Anka

Det är två främmande män i vår lägenhet. De håller på och rensar ventilationen i hela trappuppgången. För en sekund sen kallade de till sig sambon. Tydligen så är det någon som gjort ett skitjobb tidigare och nu måste vi måla om runt någon ventil som de pysslar med. Det låter som om de har sönder nått i hallen, som om de bryter sig in i nått. Skönt att han är utlänning och tar det som en självklarhet att reparationerna i ett senare skede kommer bli sambons uppgift. Jag gillar killen, han har fattat det här med arbetsfördelning.

Väntar och väntar


Ligger och väntar på att sambon också ska komma hem från jobbet... Jag är nästan vaken.... nästan. Jag vilar bara en liten stund. Blundar bara en sekund. (Läs: med andra ord; sover när som helst).

måndag 2 november 2009

Före och efter


3 reklamfilmer ska spelas in, 3 rum har scenograferats, 3 granar har pyntats (en av dem av mig), 14 timmar har arbetats, över 40 paket slagits in, 18 gardiner blivit strukna och om ca 1 mån lär ni se resultatet på TV och tappa hakan. Det kommer bli grymt. Jag har jobbat som en liten iller idag och kroppen värker men jag är lycklig. Det har varit så roligt! Idag har jag jobbat på reklamfilm för texitil-butiken som alltid har REA och nu börjar jag längta efter julen.

Julstämning

Jag står just nu och klär en julgran på Ekebyhovs slott...

söndag 1 november 2009

Robin 2 veckor


Jag måste erkänna att han faktiskt är rätt söt. Det kan ha att göra med att var både tyst och rätt harmlös. Han var inte ett dugg farlig.

Robin x 456

Jag kom nyss hem från ett besök hos Melissa och hennes två veckor gamla lillkille Robin. Jag kom hem med 456 tagna bilder och ett fullt minneskort. Jag kan nog ha blivit förtrollad och en smula besatt.

I love my family


Att min morfar igår fyllde 75 är för mig en smula ofattbart. Trots detta inträffade det och självklart firade vi detta på bästa sätt. ALLA var där. Min kusin vispade vaniljvisp med degkrokar i 10 min, jag snodde andras skämt hela kvällen, Per sniffade handdesinfektion, morfar fick en bok alá dagisnivå och alla hade en fantastisk trevlig eftermiddag.

Cross in the middle


Jag vill gråta när jag ser vad bloggen gör med mina kontraster och färger (men trots detta är det en rätt fin bild).