Så nära men så långt bort

Utanför butikens stora skyltfönster skiner solen i massor och de flesta människor verkar vara på ett alldeles strålande humör. Själv fajtas jag med en skrivare som inte fungerar. Det vackra vädret är alldeles utanför, nästan så nära att jag kan ta på det och jag har ställt dörren på glänt för att åtminstone få känna lukten av det och för att få höra ljuden från de människorna som går förbi, men för mig känns världen där utanför så avlägset här där jag sitter bakom disken och låsas att jag är i en regnskog eller på en annan exotisk plats. Kan det inte finnas en lag om att man ska vara ledig när det är så här fint väder?! Man kan kalla det S.O.L.a istället för V.A.B.a eller nått. När jag väl slutar ikväll klockan 20.00 kommer solen förmodligen vara ett minne blott och jag får sätta upp håret med mina solglasögon snarare än ha dem i ansiktet som skydd för solen. Jaja, vad är väl en dag i solen...