Inte en utan två gånger ramlade jag i den grusiga stentrappan ner till Abrahamsberg när jag för några minuter sedan var på väg mot tunnelbanan. Nu sitter jag på perrongen och fotograferar mina stackars skrubbade fötter. Folk runt omkring tittar konstigt på men jag orkar inte bry mig. I första fallet var det väster ben som gav vika och jag föll ner för hela den trappsatsen. Andra fallet skedde i slutet av hela den långa trappsamlingen och det var då höger vrist som vek sig helt okontrollerat. Det är synd om mig nu. Jag missade min tunnelbana.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar