Ultraljudet

Idag åkte jag hemifrån vid samma tid som jag vanligtvis går upp. Anledningen till detta är att jag 8.45 äntligen hade tid för ultraljudet av min högra häl och hälsena. Jag stressade som en galning för att komma i tid och körde som en rallyförare genom vattenpölarna för att till slut få sitta i ett tomt väntrum i 20 minuter efter uttalad tid. Det är nu över två veckor sedan jag sökte mig till vårdcentralen för min åkomma och fick då veta att röntgenavdelningen i Vällingby hade fullt upp och var underbemannade. Jag kan dock inte påstå att det var någon direkt rusningen denna morgon men man vet ju aldrig vad om sker bakom lykta dörrar. Hur som helst så fick jag veta att hälsenan inte är skadad men att jag är både svullen och har vattensamlingar runt omkring den och därför ska tillbaka till min vanliga läkare med beskedet om att "det här med ortopediska skador kan ta tid". Kul? Not! Jag kan ju inte påstå att det här jäkla stormvädret och mina öppna skor utan bakstycke går så bra ihop. Det kippar om skorna och jag blir blött om tårna.