Vilse i tunnelbanan

Årets Drömfabriken var för min del en hit. Jag var bara där en eftermiddag/kväll/natt och mitt enda syfte var att träffa gamla och nya vänner och lärare vilket jag gjorde och det var fantastiskt kul att se dem. Det var mycket skratt, många öl och lite vin. Som vanligt blev mina vapendragare Per och Oskar en smula överförfriskade och på vägen hem, när vi separerat från Oskar någongång runt ett på natten så åkte Per vilse i Stockholms undre värld. Jag hade full koll hela tiden och fattade inte alls vad han höll på med men jag trodde väl att han hade en plan. Vi åkte från Stadion, där vi avslutat kvällen på en liten pub och tog tunnelbanan till T-centralen där planen (enligt mig) var att byta till tåget mot Hässelby strand och åka hem. Per var i telefon när vi kom fram ditt och jag drog honom av tåget och fann till min stora glädje att tåget med destination Hem skulle anlända om 2 min. Det var då Per fick en knäpp och drog på mig på tåget som vi nyss klivit av, det som gick till Fruängen, motsatta hållet från Hem. Jag fattade ingenting och fick inte ur honom något vettigt svar då han är i full gång att prata i telefon med någon som fått soppatorsk vid Lindhagsplan?!. Väl framme vid Slussen kliver vi av tåget, Per lägger på luren och jag ser frågande på honom.

Jag: Jaha, och vart är vi på väg om jag får fråga. Skulle inte vi åka hem?
Per: Jo, vart är vi?
Jag: Slussen.
Per: Varför då? Hur hamnade vi här? Var inte vi vid Fridhemsplan nyss?
Jag: Va? Vad pratar du om?

Per har med andra ord noll koll på vart vi är och vart vi har varit och det slutar med att vi tar en taxi hem. Haha. Per åkte vilse.