söndag 10 augusti 2008
Fåfängans straff
Ibland undrar jag varför man aldrig blir nöjd?! Varför försöker man alltid förändra något som redan fungerar? Jag är helt hopplös på den punkten. När jag känner att jag behöver en förändring så ska det oftast gå snabbt och jag får för mig att det inte är några som helst problem i att ta saken i egna händer. Och då brukar det som oftast gå på tok. Det är till exempel inget som helst fel på färgen som mina ögonbryn har men ändå fick jag för mig att jag ville jag ha dem en nyans mörkare och färga de strån som är lite för ljusa för min smak. Jag vet inte vart jag fick den dumma idén ifrån. Människor har i alla tider undrat om jag gjort något med mina ögonbryn eftersom att de är så mörka naturligt i jämförelse med min hårfärg och jag har upprepade gånger stolt förklarat att nej, it´s all natural. Så varför ändra på ett redan fungerande koncept? Ja, så här i efterhand vet jag inte. Hur som helst så köpte jag en brynfärg i nyansen brunt (till skillnad från de övriga: svart och brunsvart) och gick hem och skred till verket. Självklart gick det åt helvete. På tre sekunder hade jag förvandlat mig själv från en rätt naturlig blondin med normala ögonbryn till en överspacklad polsk hora med kolsvarta ögonbryn (Nej, jag har ingen bild trots att jag övervägde att ta en i all den misär som rådde för stunden). Katastrof med andra ord. Efter några minuters panik, ett antal förtvivlade tårar, några desperata försök att tvätta bort den permanenta färgen och ett flertal översminkningsförsök la jag istället på en gnutta hårblekningsmedel på brynen och såg istället framför mig hur de nu skulle färgas till en mer klar neonorange nyans eller liknande. Det var ungefär här jag började fundera på vad jag skulle säga till min chef i morgon bitti när jag sjukskrev mig med risk för att annars gripas av polis för uppseendeväckande beteende. Jag behövde dock inte oroa mig för detta speciellt länge då jag dryga 20 minuter senare såg ut som mitt vanligt jag igen och kunde pusta ut. Blekningen fungerade. Jag borde nog köpa en lott. Pleas don´t do this at home.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ha ha läste med spännig, klart du skulle lagt ut en bild!
Ha det gott.
Kram Petra.
Hahahaha fy fan vad roligt.... Kan verkligen se mig dig framför mig... Och jag känner igen mig. Dock har jag slutat med alla dessa förändringar då jag vet att det gått åt pipan förut... Fan man kanske ska nöja sig med hur man ser ut.. :)
Tur i alla fall att det löste sig.
Skicka en kommentar