Skrivkrampsyndrom

Det här när det händer som mest som det finns minst att skriva om. Ja, jag vet att det låter konstigt men det är ett syndrom som drabbat mig förut. Det händer så mycket saker hela tiden att hjärnan håller på att koka över och jag är rädd för att om jag skriver ner det så faller allt bara pladask. Det är inte alltid bra att få sitt liv svart på vit. Det blir mera verkligt då och man inser sina fel och brister. Jag är visserligen smärtsamt medveten om att jag har en hel del brister, jag orkar bara inte ta tag i dem just nu.