Sliten.

Det var ingen av mina vänner som trodde på mig när jag sa att jag skulle upp vid sex idag och baka. De hade sina föraningar om att jag skulle vara trött och jag måste erkänna att tidsplaneringen sprack en aning. Strax efter åtta väckte Per mig, då hade jag sovit i knappt 3 timmar. Ordenligt bakis masade jag på mig mjukisarna och begav mig ut till köket. Jag satt mest och tittade på när Per bakade då minsta rörelse skapade oordning i min hjärna och hela kroppen skakade. Till slut sa han åt mig att gå och lägga mig igen. Han tyckte inte att jag gjorde någon nytta utan mest smälte in i den vita väggen bakom mig. Så det blev inga lussebullar idag men Per har gjort världens godaste pepparkakor. Från scratch. Han har till och med bränt dem så där lagom som bara jag gillar, just för att jag gillar det. Han är bäst.